Rätt kompetens är mer än rätt CV

En utbildning och en imponerande erfarenhetslista kan säga mycket om en person, men de berättar inte hela historien om vad personen kan bidra med i en specifik verksamhet. När organisationer söker ny kompetens börjar processen ofta med en kravprofil. Utbildning, yrkeserfarenhet, specialistkunskaper och olika formella kvalifikationer formuleras för att beskriva den person som verksamheten söker. Kravprofilen fyller en viktig funktion, eftersom den skapar struktur och gör det möjligt att tydliggöra vilka kompetenser som behövs för uppdraget. Samtidigt finns det en risk att kompetens blir alltför förenklat beskriven när den reduceras till en lista av krav, eftersom samma utbildning och erfarenhet kan ta sig mycket olika uttryck beroende på hur de har använts i praktiken. En person kan exempelvis ha arbetat med projektledning i flera år, men erfarenheten kan vara uppbyggd genom helt olika typer av projekt, organisationer och ansvarsområden. En annan person kan ha kortare erfarenhet men ha arbetat mycket nära just den typ av problem som den aktuella verksamheten behöver lösa. Därför behöver matchningen gå längre än att kontrollera om ett CV innehåller rätt nyckelord. Det handlar om att förstå vad personen faktiskt har gjort, vilka sammanhang erfarenheten kommer från och hur den kompetensen kan användas i det aktuella uppdraget. Utbildningen är en del av kompetensprofilen Akademisk utbildning är ofta en viktig grund när organisationer söker kvalificerad kompetens. Utbildningen kan ge fördjupade kunskaper inom ett ämnesområde och utveckla förmågor som analys, problemlösning, informationsbearbetning och ett strukturerat förhållningssätt till komplexa frågor. Den ger också en teoretisk referensram som kan vara betydelsefull när en person behöver förstå och hantera frågor som kräver specialistkunskap. Samtidigt utvecklas kompetensen vidare när kunskapen möter arbetslivet. Det innebär att en akademisk examen behöver förstås i relation till personens fortsatta erfarenheter. En person med examen inom exempelvis beteendevetenskap kan ha utvecklat kompetens inom HR, organisationsutveckling, rekrytering, utredning eller projektledning, medan en annan person med samma utbildningsbakgrund kan ha specialiserat sig inom helt andra områden. På motsvarande sätt kan en ekonom, samhällsvetare, ingenjör eller kommunikatör utveckla olika kompetensprofiler beroende på vilka roller och uppdrag personen har haft. Utbildningen ger en grund, medan erfarenheten successivt formar hur kunskapen används. Erfarenhet handlar om mer än antal år Antalet år i arbetslivet används ofta som ett enkelt sätt att beskriva erfarenhet. Det kan vara relevant, men säger relativt lite om erfarenhetens innehåll. Fem år i en roll kan innebära att en person har arbetat med samma typ av uppgifter under hela perioden, medan en annan person under fem år kan ha arbetat i flera verksamheter, drivit projekt, utvecklat processer och hanterat olika typer av problem. Antalet år ger därför en tidsmässig dimension, men det är innehållet i erfarenheten som behöver undersökas för att förstå kompetensens faktiska relevans. För en verksamhet kan det vara särskilt värdefullt att förstå vilka situationer personen har mött tidigare. Har personen arbetat i en organisation som genomgått en liknande förändring, lett ett projekt med motsvarande komplexitet eller hanterat en problematik som liknar den aktuella? Har personen erfarenhet av att arbeta självständigt, tillsammans med tvärfunktionella team eller i en miljö där förutsättningarna förändras snabbt? Sådana frågor kan ge en betydligt mer nyanserad bild av vad erfarenheten faktiskt innebär och hur den kan användas i ett nytt sammanhang. Samma kompetens kan fungera olika i olika organisationer Kompetens är alltid beroende av sammanhanget där den ska användas. En specialist som fungerar mycket väl i en stor organisation med tydliga processer och etablerade stödfunktioner kan behöva arbeta på ett helt annat sätt i en mindre verksamhet där rollerna är bredare och beslutsvägarna kortare. På samma sätt kan en person som är van vid att driva självständiga projekt behöva anpassa sitt arbetssätt när uppdraget kräver nära samarbete med en stor grupp interna intressenter. Kompetensens värde påverkas därför också av hur väl den passar ihop med organisationens struktur och arbetsmiljö. Det här gör att en lyckad matchning behöver ta hänsyn till mer än vad personen har gjort tidigare. Den behöver också undersöka hur den tidigare erfarenheten kan översättas till den nya situationen. Ibland är likheten mellan tidigare och nuvarande uppdrag mycket stor, vilket gör övergången relativt direkt, medan andra situationer kräver större förmåga att anpassa tidigare kunskap till nya förutsättningar. Just den förmågan kan vara en viktig del av en persons kompetensprofil, särskilt i verksamheter där utveckling och förändring är en återkommande del av arbetet. När nya perspektiv blir en kompetens En kompetensmatchning behöver också ge utrymme för perspektiv som verksamheten kanske inte redan har. Organisationer utvecklar över tid egna arbetssätt, rutiner och föreställningar om hur olika frågor bör hanteras. Det skapar stabilitet och kontinuitet, men kan också göra det svårare att upptäcka alternativa sätt att arbeta. En person med erfarenhet från andra verksamheter kan bidra med referenser och jämförelser som gör det möjligt att se den egna organisationen ur ett nytt perspektiv. Det nya perspektivet behöver inte innebära att befintliga arbetssätt ska förändras. I vissa situationer kan det i stället bekräfta att organisationen redan arbetar på ett effektivt sätt, samtidigt som det kan synliggöra områden där det finns potential för utveckling. Värdet ligger ofta i själva möjligheten att jämföra olika erfarenheter och perspektiv. När människor med olika bakgrunder arbetar tillsammans kan frågor få fler infallsvinklar och beslut kan bygga på ett bredare erfarenhetsunderlag. Person och kompetens behöver ses tillsammans När man pratar om kompetens är det lätt att fokusera på vad en person kan och vilka erfarenheter personen har. Minst lika relevant är hur personen använder sin kompetens i samarbete med andra. Kommunikation, struktur, självständighet, samarbetsförmåga och förmågan att anpassa sig efter situationen påverkar hur kunskap och erfarenhet kommer till uttryck i praktiken. Dessa delar blir särskilt viktiga när en person ska kliva in i en ny organisation eller ett nytt konsultuppdrag. Det handlar samtidigt om samspelet mellan individ och verksamhet. En person kan ha mycket stark kompetens inom sitt område, men förutsättningarna för att använda den kompetensen påverkas av hur uppdraget är utformat, vilket mandat som finns och vilka resurser som omger rollen. Därför behöver även verksamheten vara tydlig med vad den erbjuder och vilka förutsättningar som finns för personen att lyckas. En bra matchning skapas genom att både individens kompetens och verksamhetens behov förstås på djupet. När kravprofilen blir ett verktyg i stället för ett facit En välformulerad kravprofil är ett viktigt verktyg i rekrytering och kompetensförsörjning. Den hjälper organisationen att tydliggöra vad rollen kräver och skapar en gemensam utgångspunkt för bedömningen av olika kandidater. Samtidigt behöver kravprofilen fungera som en beskrivning av behovet, snarare än som en mekanisk checklista där varje punkt måste vara identisk för att en kandidat ska vara relevant. Kompetens kan ta sig olika uttryck, och ibland finns den mest värdefulla erfarenheten hos en person vars bakgrund inte exakt följer den ursprungliga mallen. Det är särskilt viktigt när organisationer söker kompetens till roller som befinner sig i utveckling. Om arbetsuppgifterna förändras över tid kan det vara svårt att beskriva den perfekta kandidaten på förhand. En bredare förståelse för kompetens gör det möjligt att identifiera personer som har rätt kunskapsgrund och erfarenhet, samtidigt som de kan bidra med något som organisationen inte tidigare haft tillgång till. Då blir rekryteringen eller konsultmatchningen också en möjlighet att utveckla verksamhetens samlade kompetens. Matchningen börjar med att förstå båda sidor För att hitta rätt kompetens behöver man förstå både personen och uppdraget. Det innebär att gå från frågan om vad kandidaten har gjort till frågan om hur den erfarenheten kan användas i den aktuella verksamheten. Samtidigt behöver organisationens behov beskrivas tillräckligt tydligt för att det ska vara möjligt att avgöra vilken kompetens som faktiskt är relevant. När båda perspektiven finns med blir matchningen mer träffsäker och ger bättre förutsättningar för ett fungerande samarbete. På Akademikerpoolen arbetar vi med just den typen av matchning, där akademisk utbildning, arbetslivserfarenhet och verksamhetens behov behöver ses som delar av samma helhet. Vi möter akademiker med olika utbildningsbakgrunder, erfarenheter och specialistområden, samtidigt som varje verksamhet har sina egna förutsättningar och mål. Vår uppgift är att förstå vad uppdraget kräver och identifiera den kompetens som kan bidra till att möta behovet. I den processen är CV:t en viktig informationskälla, men det är förståelsen för kompetensen bakom CV:t som gör matchningen relevant. Akademikerperspektivet I ett arbetsliv där roller och kompetensbehov förändras snabbt blir förmågan att förstå kompetens allt viktigare. En akademisk examen kan ge en stark kunskapsgrund, men den kompetens som utvecklas genom arbetsliv, projekt, specialistområden och olika verksamheter kan se mycket olika ut från person till person. När organisationer kan se hela kompetensprofilen öppnas också fler möjligheter att hitta personer som kan bidra på ett sätt som passar den aktuella situationen. Det gör kompetensmatchning till en fråga om både precision och förståelse. För oss på Akademikerpoolen handlar det om att se människan bakom utbildningen och erfarenheten, och samtidigt förstå verksamheten bakom uppdraget. När dessa perspektiv möts blir det möjligt att skapa matchningar som tar hänsyn till både vad en person kan och var kompetensen kan skapa värde. Det är också en viktig del av vårt Akademikerperspektiv, att kompetens aldrig existerar helt frikopplad från det sammanhang där den ska användas.